Nordiska Museet har sedan Februari i år en utställning om mode under de tre senaste århundradena. Namnet på denna utställning är Modemakt - 300 år av kläder och Nordiska beskriver den såhär:

"I Nordiska museets utställning Modemakt möter besökaren dräktfigurer från tre årtionden, 1780-, 1860- och 1960-talen. Det var tider då ekonomi, idéströmningar och teknisk utveckling särskilt starkt påverkade modet och därmed hur folk klädde sig. Vem som burit plaggen har fallit i glömska – förutom vissa kända personer vars kläder finns bevarade hos Nordiska museet. August Strindbergs rökrock, modejournalisten Ingrid Schrewelius Courrègestövlar från 1960-talet, en stilig 1700-talsdräkt som tillhört ”potatisupptäckaren” Jonas Alströmer och Sighsten Herrgårds egen unisexoverall från 1960." Jag hoppas på att hinna besöka museet innan utställningen avslutas. Modemakt har en egen hemsida med information om utställningen och lite annat, där finns även en databas där du kan se bilder på alla de objekt som finns på Nordiskas modeutställning. Det är ett väldigt intressant tema, jag skrev en del om påverkan på modet under slutet av 1700-talet i min c-uppsats och låter ett citat därifrån avsluta detta inlägg:


Att omge sig av flärd och lyx var ett sätt att uttrycka sin maktposition gentemot de övriga stånden, men även gentemot fattigare adelsmän och lågadeln. Representationen av sitt stånd gjorde man därmed genom sina kläder, som var dyra och utsmyckade. Adelspersonen skulle anpassa sina utgifter till sin sociala ställning snarare än sin inkomst. Det handlade alltså om ett förkroppsligande av sin ståndstillhörighet. Därmed var det även inom den egna kulturen som detta var viktigt, man skulle se till att också andra adelsmän höll sig till detta. För att kunna visa sig i den bättre societeten var det oundvikligt att gå klädd i dyra kläder av senaste mode. De adelsmän som inte höll sig till idealen blev mötta med förakt. Ett vanligt tillmäle var att man betedde sig, eller klädde sig som, en bonde.